Månadens Jussi februari 2019
Auktionerad raritet var inte så mystisk
En av världens ledande skivsamlare publicerar varje höst en auktionslista. Inför årsskiftet 2018/19 fanns där med en unik, privat Jussi-skiva: en version av ”Nessun dorma” ur Turandot med dedikation och namnteckning. Mottagare av 78-varvsskivan var ett okänt namn, och skivan var framställd privat med samma upptagning på båda skivsidorna. Där fanns ingen applåd men en avannons på engelska.
Auktionsobjektet
Genom ägarens vänliga medverkan fick vi tillgång till en kopia av inspelningen, som Kristian Krogholm snabbt identifierade som en del av 43.03 på Harald Henryssons förteckning. Den 10 juli 1943 sjöng Jussi Björling tre nummer med Radioorkestern och Sixten Ehrling i Musikaliska Akademins konsertsal i Stockholm. De var inte avsedda för Sverige, utan mitt under kriget producerade Sveriges Radio – då Radiotjänst – en serie 15-minuterslånga sändningar för USA varav detta var det sista. De spelades tydligen upp över ett tjugotal radiostationer, särskilt i svenskbygderna. Jussi var vid det här laget vida känd i USA som han lämnat våren 1941 med avsikt att komma tillbaka till följande hösts Met-säsong. Nu var han i stället sedan snart 2½ år i Sverige, med undantag för kortare gästspel i Köpenhamn, Helsingfors, Budapest och Florens.
Ture Rangström, Sixten Ehrling och Jussi 1942
Att han var efterfrågad förvånar inte; konstigare tycker vi nog i dag att detta resande mitt under brinnande krig är. Han sjöng också vid många konserter runt om i Sverige och förstås på Operan. Han agerade även som fältartist.
Sickan Carlsson och Gösta Kjellertz tillsammans med Jussi. Armbindeln på Jussi markerar fältartist. Foto togs 1941-08-01
Den aktuella version av ”Nessun dorma!” är Jussis tidigaste inspelning av arian, som han tycks ha sjungit offentligt första gången 27 augusti 1942 på Gröna Lund. Stephen Hastings i sin The Björling Sound där han går igenom nästan alla Jussis inspelningar har ganska mycket att säga om den. Den innehåller några italienska uttalsfel som nog visar att han nyligen lärt sig den. Troligen hade han sett den på Operan under studieåren 1928-29 eller när den togs upp igen några gånger i oktober-november 1937. Men då sjöngs arian på svenska av Einar Beyron, som vi också kan höra på en grammofoninspelning. Jussis egen första officiella skiva med ”Nessun dorma” är från mars 1944, alltså åtta månader efter den inspelning vi här talar om. I Jussi Björlings senare versioner av arian korrigeras uttalet och höjdtonen nära slutet blir längre, ibland sensationellt lång. Det är lustigt eftersom detta B i noterna bara är en accentuerad åttondel utan angivelse att den ska förlängas, helt lik den kören sjunger till samma melodi i operans sluttakter (om man använder den vanliga avslutningen, som ju är Franco Alfanos verk eftersom Puccini aldrig avslutade Turandot). Men det är bara i några av de allra tidigaste inspelningarna av arian, direkt efter premiären 1926, som tenorer kan motstå frestelsen.
Hastings kallar 1943-versionen mästerlig, och säger att man ”slås av bredden och skönheten hos ett framförande som utvecklar sig med kontemplativ lätthet”. I noterna står Andante sostenuto, men alla Björlings versioner menar Hastings är långsammare än den angivelsen. Han framhåller hur klangen är perfekt jämn när rösten rör sig mellan höga och låga lägen – en dygd som bel canto-teoretiker framhöll på 17- och 1800-talen. Vi hör den ”hängivet lyriska klangen hos en ung älskare: det finns smeksamhet, inte avsky, i hans röst när han föreställer sig Turandot i hennes ’fredda stanza’ [kalla boning]”. ”Fredda” hör till de ord Björling förlänger något. Till dem hör alltså B:et jag nyss nämnde.
Klicka här för att lyssna på "Nessun dorma" från 10 juli 1943
Auktionen slutade med att skivan gick för drygt åttio dollar. Även om upptagningen inte visade sig unik, och faktiskt finns överförd till en cd (Bluebell 103), så är ju exemplaret i sig speciellt. Uppenbarligen har någon tekniker i Kalifornien spelat in den, troligen från radio, och ljudet är möjligen lite bättre än de få skivor som funnits tidigare. Sådana studios anlitades ibland av artister som ville höra utsändningar där de själva var med. Här är det väl troligare att den som Jussi skrev sin dedikation till bad om autografen. Eller kan Jussi själv ha låtit göra en liten bunt och använt dem som presenter? Det förefaller mindre troligt, särskilt som det inte kan ha skett förrän drygt två år efter inspelningen när Jussi återkom till USA. Rimligen sändes inspelningen i amerikansk radio tämligen omgående 1943. Kanske lät någon spela in den för sin egen samling, och träffade sedan Jussi i oktober-november 1945 när han sjöng i städer utmed den amerikanska västkusten.
Radiokvarten som sändes till USA upptog även "Sången till livet" ur Tosca och ”Tonerna”. Uppenbarligen avbröt Jussi sommarlovet i Stockholms skärgård 1943 för inspelningen. Han sjöng på Gröna Lund 30 juni och 15 juli, och dagen efter radioinspelningen var han på Frösön för en friluftskonsert. Bortsett från dessa fyra framträdanden hittar man inget i Harald Henryssons förteckning för tiden från midsommar till 10 augusti. Sedan är det återigen full fart.
Klicka här för att lyssna på "Sången till livet" från 10 juli 1943
Det är fem år sedan han senast studerade in någon ny roll, och det kommer att dröja ytterligare sex år till nästa. Bara två återstår, och Turandot kommer han att sjunga komplett enbart på skiva.
Nils-Göran Olve
Klicka här för att läsa flera "Månadens Jussi"
