Katarina Dalayman var blyg men hade stark röst
Lördagen den 28 oktober 2017 kl 13.00 ägde årets näst sista medlemsträff rum i Höstsols lokal ”Stallet”, och 52 personer, medlemmar och gäster, hade samlats för en stunds gemenskap i Jussis anda. Gränsen för hur många vi får vara i ”Stallet” är 55 st, men genom att nya, mindre skrymmande möbler har inköpts, var trängseln inte så stor som vid några tidigare välbesökta medlemsträffar. Undertecknad hälsade välkommen, med för dagen nyinköpt mikrofonanläggning, och konstaterade att lokalen i det närmaste var fullsatt.
Denna lördag hade vi äran att som sångsolist ha hovsångerskan Katarina Dalayman som gäst. Hon har även tidigare medverkat i Jussi-sammanhang, då i Stora Tuna kyrka i Borlänge år 2011 vid 100-årsfirandet av Jussi Björlings födelseår. Som ackompanjatör hade Katarina nu valt vår hedersmedlem John Erik Eleby, som även han är operasångare, men utöver detta också en rutinerad pianist.
John Erik Eleby ackompanjerar Katarina Dalayman
De inledde sin musikstund med två välkända svenska romanser, Wilhelm Peterson-Bergers brusande ”Melodi” till text av Bo Bergman, vilket passade utmärkt med tanke på att vi i år firar Peterson-Berger 150 år, och Wilhelm Stenhammars innerliga ”I skogen” till text av Albert Theodor Gellerstedt. Katarinas varma och uttrycksfulla röst gav sångerna liv och temperament, och John Erik understödde med stor följsamhet.
Därefter var det dags för Göran Forsling, som på förmiddagen kommit resande från sin hemort Borlänge, att intervjua Katarina Dalayman. De två hade redan tidigare träffats under ovan nämnda Jussi-firande. Göran inledde med att fråga henne när sångintresset började. Katarina berättade att hon var uppvuxen i Helsingborg, och att hon nog alltid hade tyckt om att sjunga. Så småningom kom hon med i en kör. Hon var blyg i början, men hade en stark röst. Vid ett tillfälle hörde hon i en radioutsändning en sopran som sjöng en operettmelodi. Då tänkte hon, att det där skulle jag nog också kunna göra. Så småningom flyttade Katarina till Stockholm och började i Kungsholms kyrkokör. Där fick hon kontakt med Lars Billengren, som blev hennes första sångpedagog, samt körledaren Elisabet Ekwing, År 1987 kom hon in som elev på Operahögskolan i Stockholm.
Katarina Dalayman och Göran Forsling
Vid Operahögskolans gästspel på Kungliga Teatern 1991 sjöng Katarina rollen som Sieglinde i första akten av Wagners Valkyrian. Det blev en stor upplevelse och succé för henne, och Wagners musik gick direkt till hennes hjärta. År 1992 provsjöng hon i Stuttgart och fick rollen som Marie i Bergs Wozzeck. Sedan dess har hon varit mycket efterfrågad och framträtt vid många av de största operascenerna. Egentligen skulle hon helst ha velat vara kvar hemma i Sverige, eftersom hon är flygrädd och dessutom inte gillar att bo på hotell. Katarina tycker att hon har gjort många elaka kvinnoroller, i vilka hon har velat hitta svärtan men även det goda. Hon berättar att hennes mamma var en dramatisk teatermänniska och att hennes pappa kom från Turkiet, så det var högt i taket och tallrikarna flög. Den dramatiken har hon tagit med sig till scenen. I början av sin karriär var Katarina mezzosopran. Efter många framgångsrika år i sopranfacket sjunger hon nu åter mezzosopranroller. På frågan om hon har några favoritscener nämner hon framför allt Metropolitan, ett fantastiskt hus med en underbar akustik och väl organiserat. Där har hon också alltid kunnat bo i en egen lägenhet. Kirsten Flagstad har alltid varit den stora sångliga förebilden, men hon beundrar även Maria Callas.
Katarina Dalayman
Som avslutning framförde Katarina och John Erik sedan en dramatisk tolkning av Jean Sibelius, ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte”, till text av Johan Ludvig Runeberg. Som tack blev det uppskattande applåder, bravorop och rosor till både Katarina, John Erik och Göran.
I pausen
Efter en bensträckarepaus avrundades medlemsträffen med programpunkten ”Spisa Jussi”. John Erik Eleby, en av grundarna av Jussi Björlingsällskapet, presenterade under rubriken ”Sångens själ - Inspelningarna berättar” tio inspelningar med Jussi Björling, med en personlig motivering till valet av var och en av dessa sånger. Redan i tidig ungdom hade Jussis röst en stor mognad, en sångens själ. Med åren förädlades uttrycket, men han behöll hela tiden sin lyriska röst, och sin fräschör i stämman. Det blev en högtidsstund!
John Erik Eleby berättar om favoritinspelningar
Nedan följer John Eriks spellista:
- Duett ur Bizets opera Pärlfiskarna med Jussi Björling och Robert Merrill. Studio 1951.
- Lenskijs aria ur Tjajkovskijs opera Eugen Onegin. Göteborg Live 1960.
- ”Morgen” av Richard Strauss. Stockholm Live 1958.
- ”För dig allen” av Henry E. Geehl. Jussis första provskiva. Studio 1929.
- Rodolfos aria ”Che gelida manina” ur Puccinis opera Bohéme. Radiokonsert 1937.
- Romeo, avsnitt ur 3:e akten av Gounods opera Romeo och Julia. Met Live 1947.
- Canios aria ”Skratta Pajazzo” ur Leoncavallos opera Pajazzo. Stockholm Live 1954.
- Des Grieux, avsnitt ur 3:e akten av Puccinis opera Manon Lescaut. Met Live 1956.
- Don Carlos, avsnitt ur 4:e aktens duett med sopranen Delia Rigal, ur Verdis opera Don Carlos. Met Live 1950.
- Pinkerton, avsnitt ur sista akten av Puccinis opera Madama Butterfly. Met Live 1959.
Text: Berit Sjögren
Foto: Calle Friedner
