Månadens Jussi november 2017
November 1953
Denna höst hade Jussi Björling kommit till Amerika i början av oktober och gett ett par konserter innan han den 31:a sjöng på Hunter College i New York i ett framträdande som New York Times betecknade som "magnifikt". Därefter började han förbereda sin tredje säsongpremiär på Metropolitanoperan (efter Maskeradbalen 1940 och Don Carlo 1950), Gounods Faust. Jussi hade i USA redan sjungit titelrollen med Metropolitanoperan nio gånger mellan 1939 och 1951, och två gånger med San Franciscooperan.
1953 var det emellertid fråga om en för tiden mycket djärv nyuppsättning av den 29-årige engelsmannen Peter Brook, som gjorde sin regidebut vid Met. Åldersskillnaden var stor mellan honom och dirigenten, den 78-årige fransk-amerikanen Pierre Monteux, som hade gjort sin Met-debut i samma opera redan 1917! Brook hade flyttat handlingen till kompositörens tid, 1800-talet, och det förekom alltså inte som i den tidigare uppsättningen några renässansdräkter utan både Faust och Mefistofeles framträdde i frack.
Anna-Lisa hjälper Jussi med Fausts frack
Brooks regikoncept ledde naturligtvis till starka reaktioner, och var redan före premiären orsak till att basen Boris Christoff avböjde inbjudan att sjunga Mefistos roll. Detta togs illa upp av operachefen Bing, som även Jussi hade ansträngda relationer med, och Christoff kom aldrig att sjunga vid Metropolitan. Jussi uttalade sig positivt om uppsättningen i en bevarad radiointervju strax efter premiären, men några år senare uttalade han sig mera kritiskt i San Francisco. Han kallade då uppsättningen "löjlig" och tyckte att "dessa anakronistiska infall är förvirrande och störande, de är inte i samklang med operan och bidrar till att motverka operans syfte".
Lyssna på Jussi i en intervju i november 1953 av Ruby Mercer. ( Filen laddas ned. Om Faust startar vid 04:57)
Olin Downes i New York Times blickade tillbaka och påminde om att det var just Faust, med Christina Nilsson i Margaretas roll, som varit Metropolitans öppningsföreställning 70 år tidigare. Minnen av henne fanns också utställda i foajén och faktiskt fanns i publiken en person som varit med redan då!
Denna Faust förblev den enda uppsättning där Jussi sjöng på scenen mot Victoria de los Angeles. Men han hade redan i januari samma år spelat in Pajazzo med henne i grammofonstudion, och de skulle senare göra inspelningar även av Bohème och Madame Butterfly. Christoffs ersättare som Mefisto blev den italiensk-ryske basen Nicola Rossi-Lemeni, som tidigare sjungit mot Jussi som Colline i Bohème. Robert Merrill sjöng Valentin, liksom han hade gjort 1946 när han för första gången mötte Jussi på scenen, i Metropolitans tidigare uppsättning.
Jussi och Victoria de los Angeles samtalar med dirigenten Pierre Monteux
Repetitionerna uppges ha gått bra förutom att Jussi protesterade över fäktlektionerna; han ansåg att han kommit för att sjunga och inte för att fäkta som Erroll Flynn, och vad han gjort tidigare i duellscenen borde vara gott nog.
Jussi får fäktlektion. I bakgrunden regissören Brook
Premiären den 16 november blev väl mottagen, och dirigenten Monteux fick genomgående mycket beröm. I New York Times skrev Olin Downes: "Herr Björling stod främst av de fem rösterna med sitt sedvanliga vokala mästerskap. Man kan inte påstå att denne begåvade sångare äger romantiskt yttre eller märklig skådespelarförmåga. Men när han förmedlar den erotiska känslan och himlasträvande linjen i Gounods musik, eller släpper fram det höga C som de flesta andra tenorer förgäves kan avundas honom, då låter han sin förtrollning verka." New York World Telegram and Sun tyckte att Jussi tog väl lång tid på sig att värma upp, men sedan "tog hans underbara, kontrollerade, framvällande toner över, som vi känner så väl".
Lyssna till Jussi i Salut! demeure chaste et pure, inspelad i studio 9 mars 1951 (från Naxos 8.101101)
Jussi sjöng Faust också den 24 och 28 november, men i början av december satte den envisa förkylning in som hindrade honom från att sjunga i tre ytterligare Faust-föreställningar, däribland en som radierades, tvingade honom avbryta en fjärde och därefter även förhindrade hans deltagande i en radiosändning av Maskeradbalen under Toscanini.
Innan förkylningen satte in, hade dock Jussi och Anna-Lisa hunnit med att sjunga på det svenska sjömanshotellet i Brooklyn till förmån för en insamling till julklappar till sjömännen. Detta föranledde en recension i tidningen Sjömannen av Tage Palm, annars känd radioröst från New York: "Jussi var i toppform såväl vad beträffande röstens fulländning som ifråga om sympatiskt uppträdande, och fru Anna-Lisa, med ljuvlig ungdomlig skönhet och blygsamt kvinnligt behag, grep alla".
Harald Henrysson
