Månadens Jussi
Maskeradbalen på Metropolitan december 1940
Den 2 december 1940 valde Metropolitan Operans chef Edward Johnson att öppna säsongen med Verdis Maskeradbalen med Jussi i rollen som Riccardo. På bilden syns från vänster Alexander Svéd (Renato), Zinka Milanov (Amelia), Herbert Graf (regissör), Edward Johnson (operachef), Ettore Panizza (dirigent), Stella Andreva (Oscar), Jussi Björling (”Riccardo, King of Sweden”) och Norman Cordon (Samuel). Kerstin Thorborg saknas på bilden. Edward Johnson hade inte skytt några kostnader för att uppsättningen skulle bli så praktfull och tidstrogen som möjligt.
Jussi till USA trots kriget
Trots andra världskrigets utbrott den 1 september 1939 gjorde Jussi två långa turnéer i USA, innan det drogs in i kriget 1941. Han gav konserter, sjöng opera och gjorde grammofoninspelningar. På den första av turnéerna framträdde han mellan 20 november 1939 och 1 mars 1940, på den andra - innan kriget satte stopp - mellan 18 oktober 1940 och 27 februari 1941.
När Jussi reste över till USA på den här tiden var det vanligt att åka med de stora atlantångarna över Nordatlanten, en resa som tog nio dygn.
Boeing 314 Yankee Clipper
När resan till USA hösten 1940 planerades gjorde minfaran i Atlanten att resan över med båt var helt uteslutet för Jussi. Resan dit gjordes istället med tåg genom det oroliga Europa och sedan med flyg till USA med en Boeing 314 Yankee Clipper, dåtidens största flygplan.
Flygresan från Lissabon via Azorerna och Bermuda till New York tog 26 timmar. Det här var första gången som inte hustrun Anna-Lisa följde med Jussi till Amerika. Men hans ständige ackompanjatör Harry Ebert följde åter med på resan.
Turnén inleddes med en föreställning av La Bohème den 18 oktober på San Francisco Operan och därefter Maskeradbalen på samma operahus den 23 oktober. Den 4 november gjorde Jussi tillsammans med San Francisco Operan en turné till Los Angeles och gav där en föreställning av Maskeradbalen.
Den allra största händelsen under den här USA-touren tyckte Jussi var den 23 november då han fick sjunga Verdis Requiem i Carnegie Hall under ledning av Arturo Toscanini. Drygt en vecka senare, den 2 december, öppnade Metropolitan säsongen med Verdis Maskeradbalen med Jussi i rollen som Riccardo.
Jussi i rollen som Riccardo
Jussi sjöng i rollen som Riccardo totalt 38 gånger, den första i april 1934 på Stockholmsoperan och sista gången på Chicago Lyric Opera i november 1957 med Solti som dirigent och var en av hans mest framgångsrika scenroller. Jussi var endast 23 år när han sjöng rollen för första gången vilket är anmärkningsvärt ung. Nämnas kan att Caruso var 26 och Pavarotti 36 år när det för första gången sjöng rollen.
På Metropolitan sjöng Jussi den för första gången i en uppsättning där handlingen hade förlagts till Gustav III:s hov, som Verdi hade avsett, trots att rollnamnen och texten från den censurerade version, där Riccardo var guvernör i Boston, hade behållits.
Met's legendariska chef Edward Johnson
Tack vare den fina kritik som Jussi fått under sin konsertturné i USA hösten 1937 engagerade Metropolitan Operas legendariska chef Edward Johnson honom för kommande säsong. Den 24 november 1938 nådde Jussi sina drömmars mål och debuterade på Met.
Kanadensaren Edward Johnson (1879-1959) var Metropolitans chef i 15 år 1935-1950 och efterträddes av Rudolf Bing. Jussi hade ett mycket bra och nära samarbete med Edward Johnson som valde att öppna Met's säsong den 2 december 1940 med Verdis Maskeradbalen med Jussi i huvudrollen som Riccardo.
Succé och jubel för Jussi i Maskeradbalen
Klicka på programmet så förstoras det!
Jussi i rollen som Riccardo/Gustav III på Metropolitan 1940
I övriga roller var det en mångnationell sammansättning. På bilden från vänster: Zinka Milanov från Kroatien, Alexander Svéd från Ungern, Kerstin Thorborg från Sverige och Stella Andreva från England.
Operan hade inte framförts på Met sedan 1916, då med den italienske tenoren Giovanni Martinelli i rollen som Riccardo. Nu, 1940, var handlingen i operan förflyttad från Boston till Stockholm som Verdi och hans librettoskrivare ursprungligen hade avsett.
Met hade byggt upp en kopia av Rikssalen på Stockholms slott med det svenska riksvapnet i fonden, anskaffat statyer av Karl XII och Gustaf II Adolf och sytt upp äktsvenska 1700-talsuniformer år soldaterna. Jussi själv var klädd i knäbyxor av siden och vitpudrad peruk. Föreställningen var mycket påkostad.
Rekordintäkter för Met
Inför en rekordpublik 4 400 personer blev föreställningen en stor succé och publiken jublade. Salongen var utsåld trots att biljetterna kostade 100 dollar för två personer och föreställningen inbringade 16,943 dollar och blev den mest inkomstbringande öppningskvällen i Met´s historia också när det gäller gaget till artisterna. Jussi erhöll 650 dollar, Thorborg 450, Svéd 400 dollar per föreställning. 1940 kostade en bil i USA av genomsnittlig storlek cirka 700 dollar.
En stor svensk triumf enligt tidningarna
Enligt de svenska tidningarna blev säsongsöppningen en stor svensk afton, en triumf som sent skall glömmas. Jussi Björling och Kerstin Thorborg försvarade de svenska färgerna brilliant. Rubriker som Jussi Björling i New York gör storsuccé, Stormande applåder för Jussi och Kerstin i New York, Jussi prisas för stil och stämma, Svensk triumf på Metropolitan.
Av de amerikanska tidningarna betecknar t.ex. Harald Tribune Jussis röst som jämn och välskolad. New York Times skrev För aftonens bästa prestation svarade Jussi Björling, vars stil och framförande alltigenom var konstnärligt. Bäst var han i de lyriska ariorna. New York Post förklarar att Björling sjöng glänsande och Kerstin Thorborg vackert och uttrycksfullt. Tidningen Sun betecknar Björling som aftonens genomgående bästa vokalist.
Björlings mäktiga och klara toner försatte den fulltaliga publiken - 4 400 åskådare - i formlig hänryckning och framkallade stormande och långvariga applåder.
Uppsättningen var ytterst påkostad och publiken jublade oupphörligen mot Jussi Björling. Succén i salongen var given och Björling blev även efter föreställningens slut föremål för ovationsartade hyllningar.
I stort sett var de amerikanska tidningarnas kritiker nöjda men undantag fanns. Tidningen Herald Tribune påpekade; att själva intrigen i Maskeradbalen är obegriplig. Rollerna var felaktigt besatta utom möjligen med Björling. Den svenske sångaren var synnerligen elegant kostymerad och gjorde allvarliga försök att tolka sin roll riktigt. Hans konung hade stil och värdighet, även om gestaltningen saknade lidelse.
Times finner; historien i original tillräckligt fånig, utan att man skulle behöva göra om den och kalla Horn och Anckarström för Sam och Tom.
Om New Yorkpressen inte var helt nöjd med intrigen och historien var den enig om att Jussi var Maskeradbalens främsta sångkraft och prisar överlag hans insats. Istället var publiken desto mera nöjd. Ridån gick i höjden åtskilliga gånger och Jussi fick ovationsartade hyllningar.
Några urklipp från svenska tidningar
Klicka på recensionerna så förstoras de!
Jussi berättar om en malör i slutscenen av Maskeradbalen
En malör hände i Philadelphia den 17 december 1940 under en turné med Mets Maskeradbalen. Malören inträffade i samband med att Riccardo skulle mördas i slutscenen. Inspelningen med Jussi är hämtad från en intervju med SR:s Bo Teddy Ladberg inspelad den 30 oktober 1959.
Lyssna här på Jussi, 2:55 min.
Herbert Grafs nyproduktion av Metropolitans uppsättning av Maskeradbalen uppfördes två gånger med Jussi under december samt ytterligare en gång den 8 januari 1941. Dessutom gavs en föreställning den 17 december 1940 i Philadelphia under en turné med Metropolitanoperan.
Giuseppe Verdi
Maskeradbalen (Italienska originaltiteln Un Ballo in maschera) är en opera i tre akter av Giuseppe Verdi (1813-1901) till text av Antonio Somma efter E Scribes Gustave III ou Le bal masqué. Uruppfördes i Rom 1859 och i Stockholm 1927 (En Maskeradbal)
Få operaverk har haft så mycket problem med sin tids censur som Maskeradbalen. Ett kungamord ansågs som ett olämpligt ämne och Verdi tvingades flera gånger arbeta om den. Men med tanke på vilken intensiv maktkamp som ledde till det verkliga attentatet på Gustav III, som texten utgår från, innehåller operan oväntat lite politiskt stoff. Mest handlar den om passion, svartsjuka och konflikten mellan känsloliv och plikt.
Maskeradbalen bygger på en episod ur Sveriges historia
Maskeradbalen bygger på en episod ur Sveriges historia, mordet på Gustav III 1792. Den historiska bilden visar den verklige mördaren Anckarströms mask som han bar på maskeraden, samt de pistoler och den kniv han bar på sig. Man ser även de nubb och kulor varmed pistolerna var laddade. Mordet på Gustav III skedde den 16 mars 1792 då kapten Johan Jacob Anckarström sköt Sveriges konung Gustav III under en maskerad på Gustavianska operahuset i Stockholm. I den tidens tidningar kunde man sedan läsa;
Förliden fredag d. 16 mars 1792 kl. 3/4 till 12 om aftonen, då hans Kongl. Maj:t nyss inkommen på maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, hade en okänd mask infunnit sig uti trängseln af de masker, som samlat sig bakom konungen, och der aflossat en pistol hvars skott tagit ett stycke öfver venstra höften något ifrån ryggraden.
Gustav III dog först tretton dagar efter skottet den 29 mars 1792.
Gustav III 1746-1792
Bilden visar dräkten som Gustav III bar på maskeradbalen, utställd i det rum på Operan som kungen togs till efter attentatet, vilket kallades det lilla kabinettet. Detta rum finns återskapat i dagens operahus. Dräkten är idag utställd på Livrustkammaren på Stockholms slott.
Redan Scribe förhöll sig ganska fritt till det historiska underlaget. Vid den italienska bearbetningen suddades konturerna ut ytterligare, och Verdis första version skulle inte heller bli den slutgiltiga.
Ett kungamord på scenen var känsligt vid denna tid efter attentatet mot Napoleon III, varför handlingen måste förläggas utanför Europa och rollistan ändras. Urpremiärversionen utspelar sig därför i Boston under det engelska kolonialväldet på 1600-talet med en guvernör som huvudperson, Riccardo. Denna version är ofta än idag den vanliga på de internationella operascenerna, men på senare tid har man på flera håll börjat återgå till urversionens miljö och personer.
Passion på avgrundens rand
Inspelningen av Maskeradbalen 14 december 1940
Tolv dagar efter premiären vid en lördagsmatiné kl.14:00 den 14 december 1940 direktsändes föreställningen i amerikansk radio och spelades in. Nu med samma rollbesättning som den 2 december med undantag att Kerstin Thorborg, som var indisponibel, ersattes av den italienska mezzon Bruna Castagna i rollen som Ulrica.
Men det skulle dröja över 20 år innan hela den inspelade föreställningen gavs ut på skiva. Allra först kom den ut på LP 1962, men det var inget skivbolag bakom utan Jussis vän Edward J. Smith, som hade en omfattande utgivning av ”private records, not for sale” på bl.a. skivmärket The Golden Age of Opera. Ballo hade nummer EJS 230. Dessa skivor kunde man abonnera på, men de fanns alltså normalt inte i handeln.
I mycket välsorterade butiker kunde man dock hitta det kanadensiska skivmärket Rococo, som så småningom gjorde 8 utgåvor med Jussi. Där kom Ballo 1973. Den första ”officiella” LP-utgåvan var Metropolitans egen 1981.
Myto 2 MCD 903.17 var det första skivbolaget som gav ut inspelningen på CD och efter denna utgåva 1990 har hittills ett tiotal skivbolag gett ut Maskeradbalen från 1940.
Inspelningen från Met 1940 av Maskeradbalen är inte Jussis första inspelning av musik från operan. Den allra första var ett soundtrack ur spelfilmen Fram för framgång tre år tidigare, inspelad 1937. Här sjunger Jussi Di’ tu se fedele, "O säg, när på skummande vågor". Finns med i Bluebells cd-utgåva ABCD 092 Fram för framgång.
Den andra inspelningen är från San Francisco Operan 23 oktober 1940 i en 22 minuters upptagning ur andra akten med Elisabeth Rethberg som Amelia. Finns bl.a. utgivet av skivbolaget Guild GHCD 2238/40 utgiven 2003.
Jussi gjorde två kompletta inspelningar av Maskeradbalen:
14 december 1940, New York Metropolitan Opera utgiven av bl.a. skivbolaget Immortal Performanes IPCD 1033-2 i samband med Verdiåret 2013.
22 april 1950, New Orleans, Municipal Auditorium utgiven av bl.a. VAI Audio och Cantus.
Lyssna på ljudspår ur Maskeradbalen inspelad 14 december 1940:
1) Di’ tu se fedele ur akt I scen 2. Riccardo-Jussi Björling. 4:02 min
2) Forse la soglia attinse ur akt III, scen 2. Riccardo-Jussi Björling, 3:59 min
